Billig i drift

Ett vanligt, inget speciellt men ändå helt ok typ 85-kronorsvin kan faktiskt göra hela skillnaden. Ett glas räcker för mig. En tisdag, ett glas vitt till laxen. Och så blir maten både godare och snyggare och tillvaron lite trevligare. Billig i drift, skulle många kalla mig.

Men egentligen var det inte det jag skulle vräka ur mig. Utan hur glad jag blir av snygg mat! Jag tyckte att min improviserade lax var så stilig innan jag langade in den in ugnen så att jag plåtade av den. Kolla (och klicka gärna på bilden, det blir så fjösigt annars):

Så fick den stå i en kvart i ugnen, och ut kom - en ännu snyggare panna. Tvungen att plåta igen.


Salladslök är min vårpassion. Jag choppar ner den i det mesta. Salladen. Såsen. Soppan. På pizzan. Idag mixade jag fyra salladslöksblast med grädde (Oatley iMat), ruccola, rivet citronskal och en skvätt pressad citron. Salt & peppar förstås. Lite olivolja. Själva lökarna fick ligga bredvid laxen, och så in i ugnen på 200° i en kvart. Snabbmat.

(Och glöm inte vinet. Det är ju tisdag.)

Thelma and Louise igen

"O, nu är vi Thelma och Louse igen!" brukar Malou utbrista när vi susar fram i bilen på väg mot nya äventyr. Zoom, zoom, zoom över landet. Fast istället för fara ut över ett stup på slutet, bromsar vi snitsigt in vid något sjysst bageri eller konditori. Men igår tog vi faktiskt ett jätteskutt. Över Östersjön, med flyget, för att göra en miniturné på Gotland. Vi började hos Erik Olofsson och Tina Fernlund på Rute Stenugnsbageri. Vilken dag! Vilket ställe! Vilka bagare! Bageriet har inte öppnat för säsongen ännu, två veckor återstår. Och Erik och Tina, de laddar, och det behövs, för trycket där ute in the Gotländska middle of nowhere är helt ofattbart. Populärt är bara förnamnet.

Sen drog vi vidare, till Leva Kunglador. De öppnade förra sommaren, och är rena himmelriket för den som gillar mat, ekologi, blommor, keramik, hus, hängmattor och kakor. (Typ alla, med andra ord.) Vi plåtade saffranspannkaka och nässeldrömmar som bagaren Jocke hade bakat, och bjöds på galet god vegetarisk buffé som kökschefen Stina chefat fram. Ja, så spanade vi in jättevackra tulpaner, tog ett varv i den för alla andra stängda eko-butiken och spanade in de ekologiska husen, nybyggda för i år. Å vad trevligt vi hade!

Till slut hälsade vi på Ellinor på Wisby Dessertkonditori, mitt i Visby. (Ellinor Andersson var en av inte mindre än tre gotländska finalister i Årets Konditor 2010!) Denna modiga, fantastiska kvinna, drog för två år sedan igång ett nytänkande och gnistrande högkvalitativt konditori i det något konservativa gotländska klimatet. Way to go. På väg till Gotland? Gå dit! Köp en dessert, en tårta, en pralin! Jag lovar, ni dånar så smått. Tycker ni att jag gott kan berätta lite mer om dessa ställen, om de nu är så fantastiska? Ska jag göra. Men inte här, utan i form av långa artiklarna som kommer i BAKA i början av juni! Så jag bara retas lite här, för att ni ska bli sugna.

Erik Olofsson, Tina Fernlund och jag på Rute Stenugnsbageri.

Leva Kungslador.

Två av Ellinor Anderssons skapelser.

Godsaker i nöd

Jag inser att mitt problem är något ovanligt. Och ganska lyxigt. Men likafullt är det ett problem, och inte sällan slutar det med att jag överger min ständiga paroll i livet: "Man ska inte slänga mat". Eller bullar, tårtor, kakor eller andra bakverk. En återkommande scen:

Fotograferingen är avslutad. På köksön i Wolfgangs studio tronar dagens fotomodeller, färdigplåtade, vissa med en tugga tagna i sig, andra helt orörda. Idag har vi fotograferat till BAKA, varför skörden bestod av:

1 galet vacker bröllopstårta för 35 personer i tre våningar, bakad av silvermedaljören i Årets Konditor
4 små rabarberpajer
3 glas vaniljpannacotta med rabarberkompott
1 stor portion kardemummaglass med rabarber (och lika mycket till i frysen)
12 lax- och ostfyllda portionsbröd
1 napoleonbakelse
1 flaska rabarbersaft

"Vad vill Curre ha idag?" frågar jag Malou, eftersom hennes äkta hälft älskar bakverk medan min får ont i magen bara av att titta på dem. "Kanske en rabarberpaj då" säger Malou, som tänker på Curres midjemått mycket mer än han själv gör. "Jamen du MÅSTE ju ta en av bröllopstårtorna också!" säger jag. "Vad ska vi annars göra med dem?" "Hmmm, jag ska ha möte med en människa om mina pensionsförsäkringar imorgon. Jag kanske kan bjuda honom ....?" funderar Malou. Och tar med sig den översta tårtan. Som är minimal. "Wolfgang! Elliot fyller ju år idag! Visst vill du komma hem med en jättestor tårta?" hojtar jag. Klart han vill. Jag prånglar på honom den största tårtan och tar hem mittentårtan själv. Matilda fotoassistent förbarmar sig över en rabarberpaj på studs, och när jag spänner ögonen i henne så lovar hon att äta upp Napoleonbakelsen som jag har ställt i kylskåpet också. Sen blir jag inte av med mer, utan får åka hem med bilen full av absolut jättegoda saker. Som maken kommer att ignorera fullständigt (laktosintollerant) men sonen förmodligen tämligen glatt kommer att sätta sig en del av. Dottern också, fast bara lite (det redan trådsmala midjemåttet i fokus). Själv försöker jag (med samma fokus som Ebba) köra någon slags halvdan variant av LCHF-metoden (jag vet, helt lönlöst egentligen när man har mitt jobb). Så vad kommer att hända med resten av allt det goda? Parollen i livet på skam.

Jag funderar på att nästa gång vi har stor fotografering sätta upp en lapp någonstans.

"Goda, goda bakverk bortskänkes. Kom och glufsa!"

Intresserad, någon?

En squash om dagen

Ungefär så här års blir jag varje år galen. I squash! Alltså grönsaken. Jag skulle kunna äta en hel om dagen själv, jag lovar. Och den ska vara grillad. Inget annat. Skivad, kanske penslad med olivolja fast det är inget tvång, och grillad. Nån minut på varje sida bara, och sen bör man olivoljeringla och flingsaltströssla och svartpepparmala. Man kan äta den till kött, fisk och skaldjur. I vanlig sallad. Mitt i hamburgaren. I den franska potatissalladen. Som förrätt, med bara smulad fetaost över, kanske en och annan pinjenöt. I paj - om det mot förmodan blev någon över från dagen därpå, för den låter sig gärna sparas i kylskåpet. Det är nästan lika god kall. På mackan, tillsammans med skinka till exempel. Inget är som squash. Men det krävs en grill, och för min del en som är snabbstartad (läs gasolgrill). För hur gott det än är med squash så är det inte så att jag längtar efter den. Eller planerar in den i måltiden. Nej, jag får en briljant idé varje dag. Pling! Jag grillar en squash! Och så blir jag lycklig. Sen glömmer jag bort den till nästa dag. Och då - pling!

Kan man bli kär i en kaka?

För i så fall blev jag nog det häromdagen. Malou och jag fotograferade för ett tidningsreportage på temat Kaffe. Jag hade gjort en kaffekaka och hade en plan om att göra kaffeglasyr och dutta på rostade hasselnötter. Hade inte testbakat innan fotograferingen (fy på mig!) så jag visste inte riktigt hur det skulle bli, men sagt och gjort.
Och så blev glasyren (eller kolan, kan man kalla den, en riktig plombmördare) så himla glansig och snygg.
Och nötterna vi ploppade ut ovanpå så gulliga.
Och kakan så rund och go.
Och då blev jag kär. I hur den såg ut.
Sen skar vi förstås i den, eftersom man aldrig kan låta bli det och kakor är väl ändå till för att ätas upp, och då blev den förstås lite smuligare och rufsigare men sen fick den liksom stå där på köksbänken. Utan att bli inplastad eller omhändertagen. I flera dagar. Bara för att den var så ... snygg. Att titta på. Lite som en 80-talsidol - rufsig och gullig och piffig och cool på samma gång. Men - precis som 80-talsidolerna - så blev den lite bedagad efter ett tag. Och torr. Så igår - ja då slängde jag den. Rätt ner i soporna bara.

Förälskelser kan gå över ganska plötsligt.

(Jag begär inte att du ska förstå.)
Foto: Malou Holm